Pensionsgapet: varför din pension ofta blir en besvikelse
De flesta av oss tänker inte så mycket på pensionen förrän det börjar närma sig. Då kommer chocken. Skillnaden mellan din lön idag och vad du faktiskt får ut som pensionär kallas pensionsgapet, och det är ofta större än folk tror.
Enligt Pensionsmyndigheten kan du räkna med att få ungefär 50 till 60 procent av din slutlön i pension om du bara förlitar dig på den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Tjänar du 40 000 kronor i månaden före skatt innebär det att du landar på runt 20 000 till 24 000 kronor som pensionär. Det är ett tapp på minst 16 000 kronor varje månad.
Varför blir det så lite?
Flera saker spelar in. Först och främst har den allmänna pensionen ett tak. Du tjänar inte in mer pensionsrätt på lön över 51 000 kronor i månaden (2024 års nivå). Tjänar du mer än så växer gapet snabbt.
Sen finns livspusslet. Varje år du studerar, är föräldraledig längre än planerat, jobbar deltid eller är arbetslös blir ett år med lägre eller ingen pensionsinbetalning. Tio år med halvtid kan ge hundratusentals kronor mindre i total pension.
Dessutom räknas pensionen om varje år baserat på medellivslängden. Vi lever allt längre, vilket betyder att pengarna ska räcka till fler år. Resultatet blir lägre utbetalning per månad.
Ett räkneexempel som gör ont
Säg att Lisa är 35 år, tjänar 38 000 kronor i månaden och planerar att gå i pension vid 65. Hon har jobbat sedan 25 och räknar med att fortsätta heltid hela vägen.
Hennes allmänna pension beräknas till ungefär 13 500 kronor per månad (före skatt). Tjänstepensionen adderar kanske 7 000 till 9 000 kronor beroende på avtal. Totalt landar hon på runt 21 000 kronor. Det är 17 000 kronor mindre än hennes nuvarande lön.
Om Lisa dessutom jobbade deltid i fem år när barnen var små, och hade studielån som gjorde att hon inte började spara privat förrän vid 30, kan hennes pension bli ännu lägre.
Vad kan du göra åt det?
Det enklaste svaret är att börja spara privat så tidigt som möjligt. Ränta på ränta-effekten gör enormt mycket över 20 till 30 år.
Säg att du sätter undan 2 000 kronor i månaden i en global indexfond med 7 procent genomsnittlig årlig avkastning. Efter 30 år har du ungefär 2,4 miljoner kronor. Det räcker till ett rejält tillskott varje månad som pensionär.
Men även mindre summor gör skillnad. 500 kronor i månaden i 30 år med samma avkastning ger runt 600 000 kronor. Det är pengar som kan täcka gapet mellan det du vill leva på och det pensionssystemet faktiskt levererar.
Du kan använda vår sparkalkylator för att räkna ut exakt vad ditt sparande kan växa till över tid. Kanske blir du positivt överraskad, eller så får du den väckarklocka du behöver.
Kolla vad du faktiskt har
Logga in på minpension.se minst en gång om året. Där ser du en prognos baserad på din faktiska intjäning. Jämför den siffran med vad du spenderar idag. Differensen är ditt pensionsgap.
Om du har pengar på sparkonto som bara ligger och tappar köpkraft mot inflationen kan det vara värt att se över alternativen. Du kan jämföra sparkonton för att åtminstone hitta bästa räntan, men på lång sikt (10 år eller mer) slår börsen nästan alltid sparkontot.
Vill du veta om ditt nuvarande sparande och dina fonder är vettigt upplagda? Testa att få en AI-analys av din portfölj och se var det finns förbättringspotential.
Tre saker att göra idag
Först, logga in på minpension.se och kolla din prognos. Sen, räkna ut vad du spenderar per månad idag och jämför med prognosen. Sist, sätt upp en automatisk överföring till en fondrobot eller indexfond. Även 500 kronor i månaden är bättre än noll.
Pensionsgapet försvinner inte av sig självt. Men det krymper varje månad du sparar. Och ju tidigare du börjar, desto mindre behöver du lägga undan. Tiden är din bästa vän när det gäller pension. Använd den.