Att betala av skulder känns ofta överväldigande. Du har kanske ett billån, ett par kreditkort och en kontokredit som alla vill ha sina pengar varje månad. Var ska du ens börja? Det finns två beprövade metoder som gör det hela enklare: snöbollsmetoden och lavinmetoden. Båda fungerar, men de passar olika typer av människor.
snöbollsmetoden: börja smått
Snöbollsmetoden går ut på att du listar alla dina skulder från minst till störst, oavsett ränta. Sen betalar du minsta möjliga belopp på alla skulder utom den minsta. Den minsta skulden attackerar du med allt du kan avvara.
Säg att du har tre skulder. Ett kreditkort med 8 000 kr, en kontokredit på 25 000 kr och ett billån på 60 000 kr. Du börjar med att knäcka kreditkortet. När det är avbetat tar du pengarna du la på det och lägger dem på kontokrediten istället. På så sätt växer beloppet du betalar av varje månad, precis som en snöboll som rullar nedför en backe.
Fördelen är psykologisk. Du får tidiga vinster som håller motivationen uppe. Det känns fantastiskt att stryka en skuld från listan, och den känslan driver dig vidare. Forskning från Harvard Business Review visar att människor som använder snöbollsmetoden faktiskt blir skuldfria oftare, just för att de inte tappar sugen.
Nackdelen är att du kan betala mer i ränta totalt sett, eftersom du inte nödvändigtvis börjar med den dyraste skulden.
lavinmetoden: räntejägaren
Lavinmetoden fungerar tvärtom. Här listar du skulderna efter ränta, från högst till lägst. Du betalar minsta möjliga på allt utom skulden med högst ränta. Den får allt extra.
Med samma exempel som ovan. Om kreditkortet har 19,9 procent ränta, kontokrediten 9,5 procent och billånet 4,2 procent, börjar du med kreditkortet oavsett storlek. Det råkar vara minst i det här fallet, men om billånet hade haft 22 procent ränta hade du börjat där istället.
Matematiskt är lavinmetoden överlägsen. Du betalar mindre i ränta totalt, och du blir skuldfri snabbare (räknat i kronor). Skillnaden kan vara tusentals kronor beroende på hur stora skulder du har.
Nackdelen är att det kan ta lång tid innan du får stryka din första skuld från listan, särskilt om den dyraste skulden också är den största. Och om motivationen tryter halvvägs, hjälper det inte att metoden är optimal på pappret.
ett exempel med siffror
Låt oss säga att du har 3 000 kr extra varje månad att lägga på amortering utöver minimibetalningarna.
Med snöbollsmetoden blir kreditkortet på 8 000 kr klart efter ungefär tre månader. Då har du en skuld mindre och kan lägga ännu mer på nästa. Känslan av framsteg kommer snabbt.
Med lavinmetoden hamnar pengarna på samma ställe i det här fallet (kreditkortet har högst ränta), men om kontokrediten istället hade haft 22 procent ränta hade du fått vänta längre på din första "vinst" eftersom 25 000 kr tar längre tid att beta av.
I praktiken skiljer det ofta bara några hundralappar totalt mellan metoderna om dina skulder inte är jättestora. För skulder under 100 000 kr (exklusive bolån) handlar det mer om vilken metod som får dig att faktiskt genomföra planen.
vilken metod passar dig?
Om du är en person som behöver se resultat snabbt för att hålla i, välj snöbollsmetoden. Den är inte matematiskt perfekt, men den fungerar i verkligheten.
Om du är disciplinerad och mest bryr dig om att betala så lite ränta som möjligt, kör lavinmetoden. Du sparar pengar och kan känna dig nöjd med att du gör det smartaste valet rent ekonomiskt.
Det finns inget fel med att blanda. Du kan börja med snöbollsmetoden för att få fart, och sen byta till lavinen när du har momentum.
innan du börjar
Se till att du har en buffert på åtminstone 10 000 till 15 000 kr innan du kör hårt på amorteringen. Annars riskerar du att hamna i nya skulder första gången något oförutsett händer. Du kan jämföra sparkonton för att hitta bästa räntan på din buffert.
Kolla också dina räntor. Har du ett bolån med hög ränta kan det vara värt att jämföra bolåneräntor och se om du kan förhandla ner den. Skillnaden mellan 4 och 3,5 procent på ett bolån på två miljoner kronor är nästan 10 000 kr om året.
Fundera också på om du kan öka dina inkomster tillfälligt. Sälj saker du inte använder, ta extrapass eller skär ner på utgifter ett par månader. Ju mer pengar du kan rikta mot skulderna, desto snabbare går det oavsett metod.
Det viktigaste är att du väljer en metod och håller fast vid den. Att betala av skulder handlar mindre om att hitta den perfekta strategin och mer om att faktiskt göra det, månad efter månad. Har du fler frågor om privatekonomi hittar du tips och guider som kan hjälpa dig vidare.