Att bli sjukskriven en längre period är jobbigt nog utan att behöva oroa sig för pengar. Men verkligheten är att din inkomst sjunker ganska rejält redan från dag ett. Sjukpenning från Försäkringskassan ersätter inte hela din lön, och ju längre sjukskrivningen pågår, desto viktigare blir det att ha koll på siffrorna.
Här tittar vi på vad som faktiskt händer med din ekonomi vid längre sjukskrivning, och vad du kan göra för att mildra smällen.
de första 14 dagarna: sjuklön från arbetsgivaren
När du blir sjuk är det din arbetsgivare som betalar de första 14 dagarna. Det kallas sjuklön och motsvarar ungefär 80 procent av din vanliga lön. Den allra första dagen är en karensdag då du inte får någon ersättning alls.
Säg att du tjänar 35 000 kr i månaden. Under sjuklöneperioden tappar du ungefär 7 000 kr per månad jämfört med vanlig lön. Karensdagen kostar dig ytterligare runt 1 400 kr. Det kanske inte känns dramatiskt, men det är bara början.
dag 15 och framåt: sjukpenning från Försäkringskassan
Efter de första två veckorna tar Försäkringskassan över. Sjukpenning på normalnivå ligger på knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Men det finns ett tak. Under 2025 kan du som mest få ungefär 1 116 kr per dag före skatt, vilket motsvarar en månadslön på runt 43 750 kr.
Tjänar du under taket får du alltså knappt 80 procent av lönen. Tjänar du mer än taket stannar ersättningen vid maxbeloppet, och gapet mellan det du får och det du brukade tjäna växer snabbt.
Ett räkneexempel. Med en månadslön på 35 000 kr får du ungefär 27 300 kr per månad i sjukpenning före skatt. Efter skatt landar det på kanske 20 000 till 21 000 kr, beroende på var du bor. Jämfört med en nettolön på runt 27 000 kr tappar du alltså 6 000 till 7 000 kr varje månad.
kollektivavtal kan fylla på
Har du tur (och ett kollektivavtal) kan din arbetsgivare betala sjukpenningtillägg som täcker delar av mellanskillnaden. Många avtal ger dig mellan 10 och 20 procent extra, i alla fall under de första tre månaderna. Men inte alla har kollektivavtal, och tilläggen varierar kraftigt. Kolla med din fackförening eller HR-avdelning vad som gäller för dig.
efter 90 dagar: Försäkringskassan skärper kraven
Vid dag 90 prövar Försäkringskassan om du kan klara något annat arbete hos din arbetsgivare. Vid dag 180 breddas prövningen till hela arbetsmarknaden. Det innebär att din sjukpenning kan dras in om Försäkringskassan bedömer att du kan jobba med något annat, även om du fortfarande mår dåligt.
Det här är en av de mest stressande delarna av längre sjukskrivning. Plötsligt behöver du inte bara bli frisk, utan också bevisa att du är tillräckligt sjuk. Om sjukpenningen dras in står du inför ett val mellan att söka jobb du kanske inte klarar av, eller att överklaga beslutet (vilket tar tid).
vad kostar en lång sjukskrivning egentligen?
Låt oss räkna på ett halvår. Med en lön på 35 000 kr och utan kollektivavtal tappar du ungefär 6 500 kr per månad i sex månader. Det blir nästan 40 000 kr totalt. Med en lön på 50 000 kr (över taket) kan tappet bli 12 000 till 15 000 kr per månad, eller uppemot 90 000 kr på ett halvår.
De pengarna ska fortfarande räcka till hyra, mat, räkningar och lån. Har du bolån med höga räntor kan det bli riktigt tight.
tre saker du kan göra nu
Bygg en buffert. Tre månadslöner på ett sparkonto räcker långt. Du kan jämföra sparkonton för att hitta bästa räntan och låta bufferten växa medan du förhoppningsvis aldrig behöver den.
Kolla din försäkring. Många har en sjukförsäkring via jobbet utan att veta om det. Privata sjukförsäkringar kan ge extra ersättning per dag vid sjukskrivning. Det kan vara värt att jämföra försäkringar och se vad som finns.
Prata med banken tidigt. Blir du långtidssjukskriven kan du ofta få amorteringsfrihet på bolånet under en period. Banker vill hellre ge dig andrum än att du hamnar i betalningssvårigheter.
om det värsta händer
Längre sjukskrivning är vanligare än många tror. Enligt Försäkringskassan hade över 200 000 personer sjukpenning någon gång under 2024, och en stor andel var sjukskrivna längre än tre månader. Psykisk ohälsa och stressrelaterade diagnoser står för en växande del.
Det bästa du kan göra är att förbereda dig innan det händer. En buffert, rätt försäkringar och koll på dina fasta kostnader gör att du kan fokusera på att bli frisk istället för att ligga vaken och räkna kronor.