CSN-lån: så funkar återbetalningen av ditt studielån

Du pluggar klart, kastar mössan i luften och sedan landar det ett brev från CSN. Nu ska lånet betalas tillbaka. För många känns det som en mörk sky över privatekonomin, men sanningen är att CSN-lånet är det snällaste lånet i Sverige. Här går vi igenom hur återbetalningen av CSN-lån faktiskt fungerar, vad det kostar per månad och varför du oftast inte ska betala av det i förtid.

så mycket lånar en student

Som heltidsstudent kan du få studiemedel på ungefär 13 500 kr per fyraveckorsperiod. Ungefär en tredjedel är bidrag som du aldrig betalar tillbaka, resten är lån. Pluggar du tre år på högskolan och lånar fullt landar skulden ofta på 250 000 till 300 000 kr. En genomsnittlig låntagare i Sverige har i dag en CSN-skuld på drygt 150 000 kr, eftersom många inte lånar fullt hela tiden.

Det låter mycket, men skulden beter sig inte som andra lån. Räntan sätts av staten och baseras på vad det kostat staten att låna de senaste åren, med ett litet påslag. De senaste åren har den legat runt 1 procent. Det är därför många ekonomer kallar CSN-lånet för det närmaste gratis pengar du kan komma.

när och hur du börjar betala

Återbetalningen startar tidigast sex månader efter att du senast fick studiemedel. Slutar du plugga i juni börjar du alltså betala i januari året därpå. CSN räknar ut ett årsbelopp som delas upp på månadsbetalningar, och tanken är att hela lånet ska vara återbetalt inom 25 år, eller senast det år du fyller 64.

Hur mycket blir det i månaden? Det beror på skuldens storlek och hur många år du har på dig. En skuld på 150 000 kr som betalas över 25 år med dagens låga ränta hamnar runt 550 till 600 kr i månaden de första åren. Beloppet trappas dessutom upp med några procent per år, så det börjar lågt och ökar i takt med att din lön förhoppningsvis också gör det.

Betalningen sker via autogiro, e-faktura eller vanlig avi. Autogiro är enklast, då slipper du påminnelseavgifter (450 kr styck, det svider mer än räntan).

låg inkomst? då kan du betala mindre

CSN-lånet har en inbyggd krockkudde som vanliga banklån saknar. Har du låg inkomst kan du ansöka om nedsättning, alltså att betala mindre under en period. Tumregeln är att årsbeloppet inte ska behöva överstiga en viss andel av din inkomst. Blir du arbetslös, sjukskriven eller föräldraledig med lägre inkomst är det här värt att kolla upp direkt, i stället för att missa betalningar.

Missade betalningar går nämligen först till påminnelse, sedan till Kronofogden precis som vilken skuld som helst. Så länge du pratar med CSN i tid är systemet förlåtande, men det gäller att agera innan avierna hinner förfalla.

ska du betala av lånet i förtid?

Det korta svaret är oftast nej. Med en ränta runt 1 procent förlorar du sannolikt pengar på att amortera extra. Ett sparkonto med insättningsgaranti ger i dag mer i ränta än vad CSN-lånet kostar. Du får alltså bättre utväxling på att låta pengarna jobba någon annanstans, till exempel i en bred indexfond på lång sikt.

Ett räkneexempel. Du har 50 000 kr över. Amorterar du CSN-lånet sparar du cirka 500 kr per år i ränta. Sätter du dem på ett sparkonto med 2 procent får du 1 000 kr per år, före skatt. Skillnaden växer varje år som räntegapet består.

Undantaget är om skulden stressar dig så mycket att du sover dåligt. Ekonomi är också känslor, och att bli skuldfri har ett värde som inte syns i kalkylen.

vad du gör härnäst

Logga in på CSN och kolla din exakta skuld och ditt årsbelopp, det tar två minuter. Lägg in månadsbeloppet i din budget med hjälp av budgetkalkylatorn så att betalningen aldrig kommer som en överraskning. Och har du pengar över varje månad, fundera på om de gör mer nytta i ett sparande än som extra amortering. Fler tankar om hur du bygger upp ekonomin efter studierna hittar du bland våra tips och guider.