- rörligt elavtal har varit billigast över tid, men du bär hela risken vid pristoppar
- fast pris är en försäkring, du betalar lite extra varje månad för att slippa chocker
- ditt val beror mer på din buffert och din mage än på vad elpriset gör härnäst
Elpriset har åkt berg och dalbana i flera år. Vintern 2022 låg spotpriset i södra Sverige tidvis över 6 kr per kilowattimme, medan somrarna bjudit på timmar då elen varit nästan gratis. Ska man låsa priset 2026 eller våga ligga kvar på rörligt? Frågan om fast eller rörligt elavtal är egentligen inte en fråga om att gissa rätt på elpriset. Det är en fråga om vilken risk du klarar av att bära.
rörligt avtal: billigast över tid, men du tar smällarna
Med rörligt avtal följer ditt pris spotpriset på elbörsen, timme för timme eller som månadssnitt. Historiskt har rörligt varit det billigaste valet. Elbolagen som säljer fasta avtal prissätter nämligen in en marginal för sin egen risk, och den marginalen betalar du.
Baksidan känner alla som eldade pengar vintern 2022. En villaägare i elområde 4 med 2 000 kWh förbrukning en kall januarimånad kunde få en elräkning på över 12 000 kr. Samma månad med ett fast avtal på 100 öre/kWh hade kostat runt 2 000 kr plus avgifter. Rörligt kräver alltså två saker: en buffert som klarar en dubblad eller tredubblad räkning några månader i rad, och nerver att inte panik-teckna fast avtal mitt under en pristopp (det är då de fasta priserna är som dyrast).
fast avtal: en försäkring, inte en investering
Ett fast avtal låser ditt elpris i ett, två eller tre år. Du vet exakt vad kilowattimmen kostar oavsett vad som händer med väder, kärnkraft eller gaspriser i Europa. Det är värt något, särskilt om marginalerna i din ekonomi är små.
Tänk på fast pris som en hemförsäkring. De flesta år går du minus på affären, och det är helt okej. Du köper förutsägbarhet, inte lägsta pris. Problemet uppstår när folk tecknar fast avtal för att de tror att de vinner på det. Statistiskt gör de flesta inte det.
En tumregel. Har du buffert på minst två till tre månaders utgifter och tål svängningar, välj rörligt. Är en oväntad räkning på 8 000 kr en kris i ditt hushåll, välj fast och sov gott. Vill du ha mellanting finns mixavtal där halva förbrukningen är låst, men avgifterna äter ofta upp poängen.
siffrorna som avgör: förbrukning och elområde
Hur mycket valet spelar roll beror på var du bor och hur mycket el du drar. En lägenhet i Stockholm med 2 500 kWh per år märker knappt skillnad, det handlar om några hundralappar per år. En eluppvärmd villa i Skåne med 25 000 kWh kan se skillnader på 10 000 kr eller mer mellan ett bra och ett dåligt år.
Glöm inte heller påslag och månadsavgifter. Ett rörligt avtal med 10 öre i påslag och 49 kr i månadsavgift är klart sämre än ett med 2 öre och 0 kr, helt oavsett spotpriset. Jämför alltid totalkostnaden, inte bara det stora numret i annonsen.
Elräkningen är för många hushåll en av de tre största utgiftsposterna efter boende och mat. Ett bra ställe att se helheten är att lägga in allt i en budgetkalkylator så du ser vad elen faktiskt tar av din månad.
Vad tar elen av din månad?
Lägg in dina utgifter så ser du hur mycket som blir kvar att spara.
vad du gör härnäst
Börja med att ta reda på vad du har i dag. Många ligger kvar på så kallat anvisat avtal, det avtal du får automatiskt om du aldrig gjort ett aktivt val, och det är nästan alltid dyrast av alla. Bara att byta därifrån till ett rörligt avtal med lågt påslag sparar ofta tusenlappar per år.
Räkna sedan på din egen situation: årsförbrukning, elområde och hur stor räkning du klarar en dålig månad. Pengarna du sparar på ett bättre elavtal gör mest nytta om de jobbar vidare, testa Sparkalkylatorn för att se vad några hundralappar i månaden växer till över tid. Och är du ny på hela sparresan finns en enkel väg att börja i rätt ordning.