De flesta av oss tar för givet att kortet funkar i kassan, att elen alltid finns och att maten går att köpa i affären. Men vad händer när något av det slutar fungera? Ekonomisk beredskap vid kris handlar inte om att vara domedagsprofet. Det handlar om att ha en plan så du slipper panik när vardagen ställs på ända.
Här går vi igenom tre saker du kan fixa redan i helgen: en buffert på kontot, mat hemma som håller och ett sätt att betala utan ström.
bufferten: din första försvarslinje
En buffert är pengar du inte rör om det inte verkligen behövs. Bilen som går sönder, ugnen som dör mitt i vintern, eller tre veckor utan lön för att arbetsgivaren gick i konkurs.
Tumregeln är två till tre månadslöner. Det låter som mycket, men du behöver inte spara ihop allt på en gång. Börja med 10 000 kr som mål. Sedan 20 000 kr. Sedan 50 000 kr. Varje tusenlapp gör skillnad.
Håll bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti, inte i fonder eller aktier. Pengarna ska gå att ta ut samma dag utan att du förlorar värde. Du kan jämföra sparkonton för att se vilken bank som ger bäst ränta just nu. Skillnaden mellan 1 % och 3,5 % på 50 000 kr är nästan 1 300 kr per år, så det är värt att jämföra.
En vanlig fälla är att "låna" från bufferten till semester eller prylar. Gör inte det. Det är nödpengar, inte bonuspengar.
förrådsmat: 72 timmar som minimum
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rekommenderar att varje hushåll ska klara sig i minst 72 timmar utan hjälp utifrån. Det betyder mat, vatten och värme för tre dagar.
Vatten är viktigast. Räkna med tre liter per person och dag, alltså nio liter per person för tre dagar. En familj på fyra behöver 36 liter. Vanliga PET-flaskor funkar, förvara dem mörkt och svalt.
För mat fungerar det som redan finns i skafferiet. Konserver (bönor, tomat, makrill, korv), knäckebröd, pasta, ris, havregryn, nötter och torkad frukt. Det behöver inte vara dyrt. Ett basförråd för tre dagar kostar runt 300 till 500 kr per person om du handlar smart.
Tänk på att du kanske inte kan laga mat på spisen om elen är borta. Ett friluftskök med gasolbrännare kostar runt 200 till 400 kr och löser det problemet. Tändstickor, stearinljus och en ficklampa med extra batterier hör också till grundutrustningen.
Byt ut maten löpande så att inget blir för gammalt. Ät av förrådet, fyll på nytt. Då kostar det nästan ingenting extra.
betalning utan ström: kontanter och alternativ
När strömmen försvinner slutar kortterminaler och Swish att fungera. Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har på kontot om du inte kan komma åt dem.
Ha alltid kontanter hemma. MSB föreslår minst 2 000 kr i sedlar och mynt. Tänk på att ha småsedlar (20-kronor och 50-kronor) eftersom butiker kanske inte kan växla. Förvara pengarna säkert men tillgängligt.
Under stormen Gudrun 2005 var delar av Småland utan ström i flera veckor. Butiker som hade generator kunde hålla öppet, men bara mot kontant betalning. De som hade sedlar i plånboken handlade. De som inte hade det fick stå och vänta.
Ett tips för dig som aldrig har kontanter. Ta ut 2 000 kr nästa gång du passerar en bankomat. Lägg sedlarna i ett kuvert hemma. Glöm bort dem tills du behöver dem.
gör en enkel plan redan idag
Du behöver inte bli preppare för att ha grundläggande beredskap. Tre steg räcker som start.
Sätt upp en automatisk överföring till ett sparkonto, 500 kr i månaden räcker för att bygga en buffert på 6 000 kr det första året. Handla ett par extra konserver nästa gång du storhandlar. Ta ut kontanter och lägg hemma.
Om du vill se hur din ekonomi ser ut i stort kan du använda vår sparkalkylator för att räkna på hur snabbt bufferten växer med ränta på ränta. Och om du undrar var du hittar bäst villkor för dina löpande kostnader kan du jämföra försäkringar och se om du betalar för mycket.
Krisinformation.se och MSB har uppdaterade checklistor om du vill gå djupare. Men det viktigaste steget är det första. Börja med något litet, idag, och bygg därifrån.