Du har valt en mix av aktier och räntor som passar din risknivå. Kanske 80 procent aktiefonder och 20 procent räntefonder. Men efter ett halvår har aktierna gått så bra att fördelningen blivit 90/10. Plötsligt tar du mycket mer risk än du tänkt dig. Det är här rebalansering kommer in.
Rebalansering betyder helt enkelt att du justerar tillbaka din portfölj till den fördelning du bestämt från början. Tänk på det som att trimma en häck. Den växer åt olika håll, och ibland behöver du klippa till den så att den ser ut som du vill.
Varför rebalansering är viktig
När marknaden stiger kraftigt blir aktiedelen av din portfölj större i förhållande till resten. Det kan kännas bra när det går upp, men det innebär också att du tar mer risk. Om börsen sedan faller 30 procent slår det hårdare mot en portfölj som glidit till 90 procent aktier jämfört med en som ligger på 80.
Omvänt händer det att börsen faller och din aktieandel krymper. Då sitter du med för mycket i räntor och missar uppsidan när marknaden vänder.
En studie från Vanguard visade att en portfölj som aldrig rebalanserades under 1926 till 2019 slutade med en aktieandel på över 97 procent, trots att den startade på 60/40. Risken hade alltså ökat dramatiskt utan att investeraren aktivt valt det.
Hur ofta ska du rebalansera?
Det finns tre vanliga strategier.
Tidsbaserad rebalansering innebär att du gör det vid fasta intervall, till exempel var sjätte månad eller en gång per år. Fördelen är att det är enkelt att komma ihåg. Många väljer att göra det i januari och juli, eller bara i samband med deklarationen.
Tröskelvärdesbaserad rebalansering innebär att du agerar när någon tillgångsklass avviker mer än en viss procent från din målvikt. En vanlig tröskel är 5 procentenheter. Om din aktieandel ska vara 80 procent rebalanserar du alltså när den gått över 85 eller under 75.
Kombinationen av de två är populär bland rådgivare (i betydelsen att man kollar vid fasta intervall men bara gör något om avvikelsen är tillräckligt stor). Det ger färre transaktioner och lägre kostnader.
För de flesta privatpersoner räcker det att kolla portföljen en till två gånger per år. Forskning visar att skillnaden mellan kvartalsvis och årlig rebalansering är marginell. Överdriven rebalansering skapar däremot onödiga courtagekostnader och skatteeffekter.
Så gör du i praktiken
Säg att du har 100 000 kr fördelat 80/20 mellan en global aktiefond och en räntefond. Efter ett år har aktiefonden vuxit till 92 000 kr och räntefonden ligger på 21 000 kr. Totalt 113 000 kr.
Målfördelningen 80/20 på 113 000 kr ger 90 400 kr i aktier och 22 600 kr i räntor. Du behöver alltså flytta 1 600 kr från aktiefonden till räntefonden. Inte dramatiskt, men det håller risken i schack.
Ett smart sätt att slippa sälja (och därmed undvika reavinstskatt) är att styra nya insättningar till den tillgång som ligger under sin målvikt. Om du sparar 2 000 kr i månaden kan du helt enkelt lägga hela beloppet i räntefonden tills balansen är återställd. Det här kallas ibland kassaflödesrebalansering och är det smidigaste sättet för dig som månadssparar.
Har du ett sparande i ISK betalar du ingen reavinstskatt vid försäljning, bara den årliga schablonskatten. Där kan du rebalansera friare utan att oroa dig för skatteeffekter. På ett vanligt aktie- och fondkonto bör du tänka efter en extra gång innan du säljer vinnare, eftersom vinsten beskattas direkt.
Vanliga misstag
Att rebalansera för ofta är ett vanligt misstag. Kollar du portföljen varje vecka och pysslar med procenten skapar du mest onödigt arbete och kostnader. En gång per halvår räcker.
Ett annat misstag är att aldrig rebalansera alls. Det är lätt att glömma bort portföljen, särskilt om det går bra. Men en portfölj som glidit från 80/20 till 95/5 beter sig helt annorlunda i en nedgång.
Att rebalansera i panik under en börskrasch är också en fälla. Plötsligt vill du sälja allt i aktier och flytta till räntor. Det är inte rebalansering, det är panikförsäljning. Rebalansering under en nedgång innebär tvärtom att du köper mer aktier (billigt) och säljer räntor.
Börja med en plan
Skriv ner din målfördelning och bestäm hur ofta du ska kolla. Sätt en påminnelse i kalendern, till exempel första helgen i januari och juli. Vill du testa hur ditt sparande utvecklas över tid kan du använda vår sparkalkylator för att räkna på olika scenarier. Är du nyfiken på hur din nuvarande portfölj ser ut i andras ögon kan du få en AI-analys av din portfölj.
Rebalansering är inte glamoröst. Det är ungefär lika spännande som att byta vindrutetorkare. Men precis som med vindrutetorkare märker du skillnaden först när det regnar. Och då är du glad att du skötte underhållet i tid.