Kryptovaluta i hushållskassan: hur mycket är okej att äga?

Varje gång bitcoin rusar dyker samma fråga upp i kompisgänget. Hur mycket kryptovaluta är egentligen okej att ha? Svaret handlar mindre om krypto och mer om hur resten av din hushållsekonomi ser ut. Den som har sex månaders buffert, ett bolån i ordning och ett månadsspar som rullar kan ta en helt annan risk än den som har tusen kronor kvar sista veckan i månaden.

krypto är inte ett sparande, det är ett vad

En indexfond äger små bitar av hundratals bolag som säljer saker, tjänar pengar och delar ut vinst. Ett sparkonto ger dig ränta. Krypto gör inget av det. Värdet kommer helt och hållet från att någon annan vill betala mer än du gjorde. Det kan funka länge, men det finns ingen vinst eller ränta under som bromsar fallet.

Och fallen är rejäla. Från toppen i november 2021 till botten ett år senare tappade bitcoin runt 75 procent. Hade du lagt in 100 000 kr i toppen var de värda cirka 25 000 kr. Det tog omkring två år att komma tillbaka. En global aktiefond kan också falla 30 till 40 procent, men inte tre fjärdedelar på ett år.

Därför är frågan inte om krypto kan gå upp. Frågan är hur mycket du klarar att förlora utan att din vardag påverkas.

tumregeln: 1 till 5 procent av ditt totala sparande

De flesta som har koll på sin ekonomi landar någonstans i det spannet. Har du 300 000 kr i totalt sparande blir 3 procent cirka 9 000 kr. Sparar du 4 000 kr i månaden motsvarar 5 procent runt 200 kr i månaden. Det är små pengar, och det är hela poängen. Går krypton till noll märks det i Excel men inte i hyran.

Ett enkelt test. Föreställ dig att du vaknar och kryptodelen är värd hälften. Om du då tänker "äh, det var ju den risken" ligger du rätt. Om du i stället börjar räkna om huruvida semestern blir av, har du för mycket.

tre saker som ska vara klara innan första köpet

Först bufferten. Tre till sex månaders utgifter på ett konto du kommer åt direkt. Den ska ligga där det är tråkigt och säkert, så passa på att jämföra sparkonton i stället för att låta den ligga på lönekontot till noll ränta.

Sedan de dyra skulderna. Ett kreditkortsskuld eller blancolån på 18 procent ränta kostar dig garanterat 18 procent per år. Krypto kanske ger 50 procent, kanske minus 70. Att betala av skulden är den enda avkastningen i din ekonomi som är helt säker.

Sist det vanliga sparandet. Ett månadsspar i billiga globalfonder, och pensionen genomgången. Den ordningen finns beskriven steg för steg i Sparresan. Krypto hör hemma efter steg fem, inte före steg ett.

skatten: du deklarerar varje byte själv

Här bränner många nybörjare sig. Krypto kan inte ligga på ISK, så det finns ingen schablonskatt som sköter sig själv. Varje gång du säljer, byter en krypto mot en annan eller betalar med den, räknas det som en försäljning som ska redovisas på blankett K4 avsnitt D. Vinsten beskattas med 30 procent. Av en förlust får du dra av 70 procent.

Byter du bitcoin mot ethereum har du alltså sålt bitcoin, även om inga kronor rört ditt bankkonto. Har du handlat aktivt i ett år kan det bli hundratals rader att reda ut i mars. Ett tips. Exportera transaktionshistoriken från börsen varje årsskifte, medan den fortfarande finns kvar.

vad du gör härnäst

Börja med att räkna ut hur stor andel av ditt sparande som redan ligger i krypto. Många blir förvånade, åt båda hållen. Ligger du över 10 procent och inte har buffert är det läge att flytta tillbaka en bit mot tråkigt och stabilt.

Ska du köpa, bestäm summan i kronor i förväg, inte i känsla. Skriv ner den, håll dig till den och se den som en kostnad för att få vara med. Vill du i stället se vad samma pengar gör i ett vanligt sparande över tjugo år finns sparkalkylatorn. Det är en nyttig jämförelse innan du bestämmer dig.