Du märker dem knappt. Fondavgifterna syns inte på något kontoutdrag, de dras inte från ditt konto och ingen skickar en faktura. De bara finns där, inbakade i fondens värde, och äter sig in i ditt sparande år efter år. Frågan är hur mycket de faktiskt kostar dig.
Svaret är: mer än du tror.
vad är en fondavgift?
När du köper en fond betalar du en årlig avgift till fondbolaget som förvaltar den. Avgiften kallas ofta förvaltningsavgift eller TER (total expense ratio) och anges i procent per år. En fond med 1 % i avgift tar alltså en hundradel av ditt fondvärde varje år.
Avgiften dras automatiskt från fondens värde, lite varje dag. Du ser aldrig en transaktion, vilket gör det lätt att glömma bort den. Men den jobbar i bakgrunden, varje dag, varje månad, varje år.
stor skillnad mellan fondtyper
Indexfonder, som följer ett index utan att en förvaltare aktivt väljer aktier, har ofta avgifter på 0,1 till 0,4 % per år. Aktivt förvaltade fonder, där en förvaltare försöker slå index, kostar oftast 1,0 till 1,8 %.
Skillnaden kan verka liten. Men det är den inte.
ett räkneexempel som gör ont
Säg att du sparar 3 000 kr i månaden i 30 år och att marknaden ger 7 % avkastning per år före avgifter.
Med en indexfond som tar 0,2 % i avgift landar du på ungefär 3 280 000 kr.
Med en aktivt förvaltad fond som tar 1,5 % hamnar du på ungefär 2 560 000 kr.
Skillnaden är över 700 000 kr. Sjuhundratusen kronor som gick till fondbolaget i stället för till dig. För exakt samma insats, samma månadssparande, samma tidshorisont.
Vill du räkna på dina egna siffror? Testa vår sparkalkylator och se hur avgiften påverkar just ditt sparande.
varför är skillnaden så stor?
Det handlar om ränta på ränta, fast i negativ riktning. Avgiften äter inte bara av ditt kapital, den äter också av den framtida avkastningen som kapitalet hade genererat. Ju längre du sparar, desto mer pengar förlorar du.
Tänk på det som en läcka i en hink. En liten dropp per minut verkar harmlös. Men efter 30 år har du förlorat en hel pool med vatten.
slår aktiva fonder index?
Det korta svaret är att de flesta inte gör det. Statistik från SPIVA (S&P Indices Versus Active) visar att ungefär 85 till 90 % av aktivt förvaltade fonder presterar sämre än sitt jämförelseindex över en 15-årsperiod. Och de som slår index ett år gör det sällan konsekvent.
Det finns förvaltare som lyckas, men problemet är att du inte vet vilka det blir i förväg. Att betala 1,5 % i avgift är ett dyrt hopp om att din förvaltare tillhör den lilla minoriteten.
så kollar du dina fondavgifter
Logga in hos din bank eller mäklare och titta på fondlistan. Avgiften brukar stå under rubriken förvaltningsavgift eller TER. Jämför med en bred globalindexfond och se hur stor skillnaden är.
En tumregel. Betalar du mer än 0,4 % för en globalfond bör du fundera på om du verkligen får valuta för pengarna.
vad kan du göra?
Byt till billigare fonder. Det låter enkelt och det är enkelt. Du säljer den dyra fonden och köper en billigare, helst en bred indexfond med låg avgift. Hos de flesta banker och mäklare kostar det ingenting att byta fond (men kolla om det utlöser skatt i ett vanligt depåkonto, i ISK beskattas du inte vid bytet).
Om du vill få en helhetsbild av hur din portfölj ser ut kan du testa vår portföljanalys och se om det finns onödiga kostnader att trimma.
avgiften är det enda du kan kontrollera
Du kan inte styra hur börsen går. Du kan inte förutse vilka aktier som stiger eller faller. Men du kan bestämma hur mycket du betalar i avgift. Det är en av få saker i investeringsvärlden som du har full kontroll över.
Att sänka avgiften från 1,5 % till 0,2 % ger inte rubriker. Det känns inte spännande. Men över ett sparlivs på 25 till 35 år kan det vara den smartaste ekonomiska beslut du fattar.
Fler tips om hur du får mer av ditt sparande hittar du bland våra guider och artiklar.