- Fast ränta ger trygghet, rörlig ger flexibilitet
- Bästa fasta ettårsräntan ligger just nu på 2,95 %
- Att binda lönar sig mest när räntan är på väg ner
Att välja mellan fast och rörlig ränta på sparkontot kan kännas som att gissa vädret om ett år. Ska du låsa in en bra ränta nu, eller hoppas på att den rörliga stiger? Svaret beror på vart räntan är på väg, men det finns ett par tumregler som gör valet enklare.
Vad är skillnaden mellan fast och rörlig ränta?
Rörlig ränta på ett sparkonto betyder att banken kan ändra räntan när som helst. Höjer Riksbanken styrräntan brukar din sparränta följa med upp, men det gäller åt andra hållet också. Sänker Riksbanken räntan tappar du i avkastning.
Fast ränta innebär att du och banken kommer överens om en ränta som gäller under en viss period, ofta ett till tre år. Under den tiden spelar det ingen roll vad Riksbanken gör. Din ränta sitter.
Nackdelen? Du kommer oftast inte åt pengarna under bindningstiden, eller så får du betala en avgift om du bryter avtalet i förtid.
När lönar sig fast ränta?
Att binda räntan är smartast när ränteläget är högt och du tror att det ska sjunka. Då låser du in en hög ränta medan alla andra ser sin rörliga sjunka.
Just nu erbjuder Aros Kapital 2,95 % på ett års bindning, och Bluestep Bank ligger på 2,85 %. Arktika Spar ger 2,60 % på ett år och 2,70 % på tre år. Du kan jämföra sparkonton för att se vilken bank som ger bäst ränta just nu.
En enkel tumregel. Är den fasta räntan högre än den rörliga du har idag? Då är det ett bra läge att binda, åtminstone en del av sparandet.
Fast ränta kräver att du kan undvara pengarna under hela bindningstiden. Det är inga problem om du redan har en buffert på ett annat konto, men har du inte det bör du prioritera bufferten först.
Rörlig ränta: för dig som vill ha flexibilitet
Rörlig ränta passar dig som vill kunna flytta pengarna snabbt. Kanske sparar du till en buffert, eller så vill du kunna byta bank om en konkurrent höjer sin ränta.
Den stora fördelen med rörlig ränta är att du inte sitter fast. I en period med stigande räntor får du automatiskt del av höjningarna utan att behöva göra något.
Många väljer att ha sin buffert (tre till sex månadslöner) på ett konto med rörlig ränta, och binda resten. Det ger en mix av trygghet och flexibilitet.
Vad ger din bank egentligen?
Jämför fasta och rörliga räntor från alla banker på en sida.
Ett räkneexempel
Säg att du har 200 000 kr att placera på ett sparkonto. Här är vad du tjänar per år beroende på ränta.
| Ränta | Avkastning per år |
|---|---|
| . - | . - |
| 1,50 % (rörlig, typisk storbank) | 3 000 kr |
| 2,60 % (fast, Arktika Spar 1 år) | 5 200 kr |
| 2,95 % (fast, Aros Kapital 1 år) | 5 900 kr |
Skillnaden mellan 1,50 % rörlig och 2,95 % fast blir 2 900 kr på ett år. Skatten (30 % på ränteintäkter) äter en del, men du tjänar ändå runt 2 000 kr mer efter skatt.
Tänk på att den statliga insättningsgarantin skyddar upp till 1 050 000 kr per bank och person. Det gäller oavsett om du väljer fast eller rörlig ränta.
Det är också värt att jämföra bankernas villkor kring förtidslösen. Vissa banker tar ingen avgift alls om du behöver pengarna innan bindningstiden löper ut, medan andra tar en rejäl avgift som äter upp hela räntevinsten.
Så gör du nu
Börja med att kolla vad du faktiskt får på ditt nuvarande sparkonto. Många storbanker ger fortfarande väldigt låg ränta på vanliga sparkonton.
Fundera sedan på hur länge du kan vara utan pengarna. Behöver du dem inom ett halvår? Välj rörlig. Kan du klara dig utan dem i ett till två år? Då kan det löna sig att binda.
Ett tips är att sprida pengarna. Hälften rörligt för flexibilitet, hälften bundet för bättre avkastning. Så får du det bästa av två världar.
Om du vill börja ordna hela din privatekonomi i rätt ordning kan Sparresan vara ett bra ställe att starta. Och vill du räkna på vad ditt sparande kan växa till över tid, testa Sparkalkylatorn.