Du har bestämt dig för att börja spara i fonder. Bra! Men sen kommer nästa fråga, den som får folk att fastna i timmar på forum och i kommentarsfält. Ska du välja en aktivt förvaltad fond där en förvaltare plockar aktier åt dig, eller en passiv indexfond som bara följer marknaden?
Det korta svaret. Indexfonder vinner oftast. Men det långa svaret är lite mer nyanserat, så häng med.
Vad är skillnaden egentligen?
En aktivt förvaltad fond har ett team som analyserar bolag, läser kvartalsrapporter och försöker hitta aktier som ska gå bättre än genomsnittet. Du betalar för det arbetet genom en högre avgift, ofta 1 till 1,5 procent per år.
En passiv indexfond (eller ETF) gör precis tvärtom. Den köper alla aktier i ett visst index, till exempel OMXS30 eller MSCI World, och försöker inte slå marknaden. Avgiften ligger ofta på 0,1 till 0,4 procent per år.
Skillnaden i avgift kan låta liten, men över tid äter den en rejäl del av din avkastning.
Vad säger siffrorna?
S&P Global publicerar varje år sin SPIVA-rapport, som jämför aktiva fonder mot deras jämförelseindex. Resultaten är ganska tydliga.
Över en femårsperiod misslyckas ungefär 75 till 85 procent av alla aktivt förvaltade fonder med att slå sitt index. Över tio år stiger siffran till runt 90 procent. I Sverige ser det liknande ut. Morningstar har visat att majoriteten av svenska aktivt förvaltade Sverigefonder underpresterar mot ett enkelt Sverigeindex över längre perioder.
Varför? Det handlar till stor del om avgifterna. Om marknaden ger 8 procent per år i snitt och din fond tar 1,5 procent i avgift, måste förvaltaren prestera 9,5 procent bara för att hamna lika med en indexfond som tar 0,2 procent. Det är en tuff match, år efter år.
Räkneexempel som gör det tydligt
Säg att du sparar 3 000 kronor i månaden i 25 år med en genomsnittlig avkastning på 8 procent före avgifter.
Med en indexfond som tar 0,2 procent i avgift har du efter 25 år ungefär 2,7 miljoner kronor. Med en aktivt förvaltad fond som tar 1,4 procent i avgift (och samma avkastning före avgifter) landar du på cirka 2,2 miljoner. Skillnaden är runt 500 000 kronor, bara i avgifter. Det är en halv miljon som försvinner utan att förvaltaren nödvändigtvis levererar bättre resultat.
Vill du räkna på ditt eget sparande kan du testa vår sparkalkylator och se vad avgiftsskillnaden betyder för just din situation.
Finns det undantag?
Absolut. Vissa aktiva förvaltare har slagit index under långa perioder. Fonder med fokus på småbolag eller tillväxtmarknader kan ibland motivera en högre avgift, eftersom de rör sig på marknader där det finns fler felprissättningar att utnyttja.
Problemet är att det är väldigt svårt att i förväg veta vilken fond som kommer att vara vinnaren. Att en fond gått bra de senaste fem åren är ingen garanti för kommande fem år. Forskning visar att det knappt finns något samband mellan historisk och framtida avkastning hos aktiva fonder.
Så vad ska du välja?
För de allra flesta sparare, särskilt nybörjare, är en bred global indexfond det enklaste och mest kostnadseffektiva valet. Du får exponering mot tusentals bolag världen över, till en låg avgift, och du slipper fundera på vilken förvaltare som är bäst just nu.
En vanlig strategi är att ha en kärna av breda indexfonder (kanske 80 till 90 procent av portföljen) och eventuellt krydda med en eller två aktiva fonder om det finns en förvaltare du tror på. På så sätt håller du nere avgifterna utan att helt stänga dörren för överavkastning.
Om du redan har fonder och vill se hur din portfölj ser ut kan du köra den genom vår tjänst rösta min portfölj och få en analys av vad som funkar och vad som kan förbättras.
Det viktigaste av allt
Skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning bleknar i jämförelse med det som verkligen avgör. Att du sparar regelbundet, att du inte paniksäljer när börsen dippar, och att du ger ditt sparande tid att växa.
En indexfond du faktiskt sparar i varje månad slår en teoretiskt perfekt portfölj som aldrig blir av. Så börja där. Öppna ett konto, sätt upp ett månadssparande, och låt pengarna jobba. På vår sida kan du jämföra sparkonton om du också vill ha en buffert med bra ränta vid sidan av ditt fondsparande.
Sen kan du alltid finjustera längs vägen.